Nykvarns skola

En gång i tiden hade Stålboga en egen skola. Skolan fanns vid dammen vid Nykvarn och låg på en liten höjd mittemot kvarnen och sågverket på platsen. Skolan kallades i folkmun Nykvarns skola.


Denna artikel skrevs av Göran Bayard (☆1936-✝︎2018). Tidigare Dunkersbo Göran hade ett genuint intresse för sin egen omgivning och omnejd, vilket mynnade ut i många artiklar med ett kulturhistoriskt inslag. Denna text publiceras tack vare vänligt samtycke av Görans fru Ingabritt Bayard.


Nykvarns skola började byggas 1909 efter enkla skisser och de första eleverna kunde börja 1910. Tidigare fick eleverna gå i skola vid Björndammen.

Skolan låg på en liten höjd mittemot kvarnen och sågverket på platsen. Nedanför skolan fanns dammen som ofta var fylld med timmer till sågen. Det var förbjudet för barnen att under skoltid vara vid dammen men på fritiden passade de ibland på att ”jumpa” på stockarna eller smita ut på bryggorna där timret sorterades.

Ritning inför bygget av skolan vid Nykvarn.

Skolans indelning

På skolans nedre våning fanns två skolsalar och ett kapprum. Kapprummet var utrustat för att också kunna användas som gymnastiksal. Uppvärmningen skedde med vedeldning i en stor kamin. Höst och vinter, när barnen ofta kom till skolan i våta kläder och strumpor, fick man försöka torka så gott det gick vid kaminen. El fanns inte indraget och de första åren fick barnen läsa utan någon som helst belysning. Så småningom kom fotogenlampor men ibland när ingen fotogen fanns att tillgå, användes karbidlampor. I början på 1940-talet fick man elektrisk ström till trakten Nykvarn – Stålboga.

På den övre våningen fanns bostäder för lärare. En större lägenhet hade två rum och kök och den andra hade ett rum och kök. I rummen fanns kakelugnar för uppvärmning. Högst upp i huset fanns ett vindsutrymme.

Skolklasser vid Nykvarn höstterminen 1933.

Elever från när och fjärran

Till Nykvarns skola kom många barn från torp, backstugor och gårdar i trakten. Från t.ex. Sundet, Byrilstorp, Dammstugan, Björndammen, Högsten, Rotmosseholm och Fågelhäll fick barnen ta sig till skolan, många gånger ett stycke av vägen helt ensamma. De barn som bodde i torpen mellan Björndammen och Mora fick gå till skolan vid Ekensholm dit de hade lite närmare.

1933 började en liten parvel i skolan vid Nykvarn. Han bodde ända borta vid Svartenstorp på gränsen mot Länna och hade lång väg till skolan. Hans namn var Lars-Erik Hellberg och det var starka upplevelser att på den tiden ta sig till och från skolan och att börja i första klass.

På 1940-talet hyrdes den ena av skolans lägenheter av Greta Johansson. 1943 började hon servera frukost i sitt kök till en del barn som kom från familjer som hade det besvärligt. De fick havregrynsgröt och om något blev över rördes det ut nästa dag i havrevälling. Före 1943 fick barnen ett par hårda smörgåsar i ett paket när de kom ut från den första lektionen.

Lärare som undervisat vid Nykvarns skola var Alma Dahlborg, Ellen Larsson Öberg, Signe Personne, Anna-Lisa Lundgren och Elvira Karlsson. Ellen Larsson började som småskolelärare 1928.

Skolhuset med gamla vägbron, tvättstuga och uthus.

Det var spännande att på rasterna på avstånd se verksamheten vid sågen. Timmerstockar som flöt fram i dammen och genom en ränna under vägen drogs in i sågverket. Ut kom sedan virket, vitt och fint och bars på axlarna av starka män och lades upp på virkesstabbarna.

Skolan närmade sitt slut

Undervisningen i Nykvarn fortgick till 1952 och de sista lärarna var Signe Personne och Elvira Karlsson. Det året skedde en kommunsammanläggning och Dunker gick upp i Malmköpings köping. Här fattade politikerna efter en snabbutredning beslut att skolan skulle läggas ned.

Lärarbostäderna kom att hyras ut till anställda vid Holmens Bruk och skolsalarna användes tidvis som förläggning för Holmens skogshuggare.

Nykvarns skola brinner 1972 som övningsobjekt för brandkåren.

I början på 1960-talet förde boende i Stålbogatrakten fram tanken på att skolan borde kunna användas som samlingslokal i denna, den nordligaste delen av kommunen, men den förblev oanvänd. Så småningom började det tomma huset förfalla och vandaliseras. Kommunen beslöt därför i början på 1970-talet att skolhuset skulle rivas och detta skedde genom att brandkåren fick elda upp skolan som ett övningsobjekt.


Text: Göran Bayard – Bilder: Malmköpings hembygdsförening