Yttrande om Stålbogavägen

Trafikverket begärde att väghållningsmyndigheten (inom Trafikverket Öst) inkom med ett förtydligande. Förtydligandet avser varför väghållningsmyndigheten anser att indragningen endast medför högst ringa olägenhet för bygden. Därtill begärde Trafikverket att väghållningsmyndigheten inkom med ett bemötande av ett yttrande från en av Stålbågas invånare. Förtydligande publiceras här i sin helhet.


Brev Trafikverket 14 april 2020, ärendenummer TRV2019/134179

Förslag till beslut om indragning av väg 896, Flens kommun, Södermanlands län

Väghållningsmyndigheten Trafikverket Region Ost har inkommit till Trafikverket med förslag till beslut om indragning av väg 896.

Under beredningen har Trafikverket begärt att väghållningsnmyndigheten inkommer med ett förtydligande avseende varför de anser att indragningen endast medför högst ringa olägenhet för bygden. Vidare har Trafikverket begärt att väghällningsmyndigheten inkommer med ett bemötande av ett kommunikationsyttrande från Arne Dietl, daterat 2020-01-30.

Väghällningsmyndigheten Trafikverket Region Ost har inkommit med ett yttrande enligt begäran ovan och ni som har yttrat er under kommunikationstiden får här yttrandet för kännedom.

Med vänlig hälsning
Eva-Lena Almér, Planprövare
Bilaga: yttrande från Väghällningsmyndigheten Trafikverket Region Ost daterat 2020-03-31

Komplettering av ärende TRV 2019/47624, beslut om indragning av väg 896 i Flens kommun och Södermanlands län.

Bakgrund

Trafikverkets beslutande myndighet Juridik och Planprôvning har den 3 mars 2020 skickat en kompletteringsbegäran till väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Öst gällande väg 896. Begäran avser ett förtydligaavseende varför indragningen endast medför ringa olägenhet för bygden. Vi ska även komplettera med ett bemötande av bifogat kommunikationsyttrande från Arne Dietl, daterat 2020-01-30.

Komplettering
Komplettering av historik

Brukssamhället Stålbåga var en hyttplats för förädling av stångjärn. När Stålbåga fick en station gynnade detta fabrikSverksamheten. Posten etablerades 1895 i järnvägsstationen samt handelsbod och några arbetsbostäder byggdes, sydost om stationen växte det fram ett villaområde. Villorna uppfördes i början av 1900-talet och i närheten av dessa har de tillkommit två små fritidshusområden vid 1940-60 talet, Fagernäs i Öster och Oliveberg i väster.

De småskaliga svenska järnhanteringen drabbades av konkurrensen från utlandet på1800-talet, vilket resulterade i att mindre bruk och hyttor lades ned. Detta kallades för ”bruksdöden”. År 1877 fanns inte någon järntillverkning kvar i Stålbåga. Är 1920 revs stångjärnssmedjan i Stålbåga.

År 1926 var Stålbåga ett stationssamhälle och skogstrakt med ca 100 invånare. Skola, telefonstation, handlare och hantverkare. Industrier som fanns var kopparkärlsverkstad, sågverk och träullfabrik.

Järnvägen har påverkat olika nivåer av de svenska ortssystemet. Järnvägen har tidigare skapat en grundläggande nivå i ortssystemet/stationssamhället som i stor utsträckning blev en övergång från landsbygd till tätort. Industrin ökade firämst i de större orterna och stödet till smäbruken avvecklades. Människor omskolades, fick flyttningsbidrag för f.d. småbönder, skogsarbetare och annan arbetskraft. För flera av landsbygdens och småorternas ungdomar var vägen till städerna utstakad redan när de slutade skolan.

De mindre stationssamhällena och småorterna började minska i folkmängd. Byskolorna lades ned och bilismens expansion ledde till nedläggning av att mataffärer och privata butiker när folk började kunna åka till mer välsorterade affärer i tätorterna.

Under hälften av 1900-talet hade merparten av industrierna och stationerna lagts ned på landsbygden och jobben centraliserats till de större städerna.

I mitten av 1960 talet stod industrisysselsättningen på sin topp och landsbygden avfolkades.

När Stålbåga brukssamhälle försvann började befolkningen flytta in till städerna där arbetstillfällena fanns. När sedan järnvägen och stationen lades ned så avfolkades orten ytterligare.

Befolkningsutvecklingen har förändrats i Södermanlands län genom åren och statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att majoriteten av befolkningen har bosatt sig i städerna. Stålbåga tillhör Dunkers socken och statistik från Statiska centralbyrån visar att befolkningen i Dunkers socken har minskat. Som ett exempel visar statistiken att år 1960 bodde där 1103 personer och år 1992 bodde i Dunkers socken 700 personer. Det blir en minskning med ca 300 personer.

Idag finns inte handelsboden, skola eller fabriksverksamheter kvar i Stålbåga. 1964 försvann posten i Stålbåga och lantbrevbäringen var över.

Det finns idag fornlämningsmiljö med en rad olika lämningar som speglar bruksepoken och tillverkningsprocesser invid ett vattendrag. Kvarstår gör också godsmagasin, en del uthus samt reparationsverkstaden. År 2007 köpte Stålbåga Bruks AB bangården och även 3 km bit av linjen, bangården revs samma år då Stålbåga bruks vill ha en ny nedfart till sitt gods. Stålbåga är idag ett äldre småskaligt före detta bruks/stationssamhälle med en äldre vägsträckning samt grusbelagda villagator.

Varför indragning endast medför ringa olägenhet för bygden:

Trafikverket Region Öst gör bedömningen att indragning av väg 896 medför högst ringa olägenheten för bygden, eftersom befolkningsutvecklingen i Stålbåga ändrats när både bruks och stationssamhälle fått en ändrad funktion. I och med att viktigare allmännainrättningar försvunnit från samhället och att befolkningen centraliserats till städerna anser Trafikverket Region Öst att väg 896 inte längre behövs för det allmän samfärdsel. En indragning av vägen försvårar heller inte förutsättningarna och kommunikationerna för bygden och det finns ett tätt allmänt vägnät intill väg 896, såsom allmän väg 894 och allmän väg 55. Med ovanstående argument och att Trafikverket Region Ost anser att vägen har en funktion som utfartsväg blir en dragning endast högst ringa olägenheten för bygden.

Kommunikationsyttrande från Arne Dietl daterat 2020-01-30

Arne Dietl anger att han fått separat svar på frågorna från (2019-10-03) men att dessa inte återfinns i granskningsutlåtandet.

Arne Dietl gör en formell begäran om underlag enligt fråga 2iyttrandet från 2019-09-26. Arne skriver om Trafikverket inte har någon sammanställning eller uppfattning ber Arne Dietl få översänt offert, faktura och eller kvittounderlag för de olika kostnaderna samt uppgift om fördelningsnycklar som använts. Underlaget mäste vara av sådan omfattningen och kvalitet så att kostnaderna kan beräknas. Jag behöver detta underlag för argumentation vid mitt överklagande om Trafikverkets beslut blir enlighet med förslaget från Trafikverket Region Ost.

Arne Dietl anser också att Trafikverket Region Ost missuppfattat frågan benämnd 7:8 i granskningsutlåtandet. Frågan gäller den totala kostnader för vägunderhållet om det fortsätter som hittills jämfört med kostnaden om en enskild väghållare tar över ansvaret.

I Yttrande från Arme Dietl 2019-09-16:

3.4 Sid 6b ” En indragning av väg 896 från allmänt underhåll medför en totalt sett mer rationell och samhällsekonomiskt effelktivare väghållning”. För att detta påstående skall vara meningsfullt fordras, åtminstone överslagsmässigt, beräkningar som i siffror visar fordelen med indraget underhäll jämfört med inte indraget underhäll. Jag vill gärna ta del av dessa beräkningar med förklaring till ingående parametrar så att beräkningarna kan följas.

Detta är Trafikverkets separata svar (2019-10-03) och den punkt 3.4 som saknas i granskningsutlåtandet.

3.4 Trafikverket bedömer att det inte är motiverat att ansvara för vägar som inte behovs för allmän samfärdsel. Erfarenheter sedan en lång tid visar dessutom att drift och underhåll av enskilda vägar kostar mindre än drift och underhåll av motsvarande lågtrafikerade allmänna vägar. Detta betyder att det är samhällsekonomiskt effektivt att överlåta ansvaret för drift och underhåll av vissa delar av det lågtrafikerade allmänna vägnätet på enskilda väghållare.

Arne Dietl anger också i yttrandet från 2019-10-12 att han är representant för medlemmarna i Fagernäs vägförening. Trafikverket kan inte få fram att Fagernäs vagförening finns registrerad som vägförening eller samfällighet eller att Arne Dietl är ordförande/representant för denna. Så i detta yttrande skulle varje enskild person behövt skriva under yttrandet som visar att de medger att det tycker likadant som Arne.

Bemötande från Trafikverket Region Öst

Punkt 3.4 saknas i Trafikverkets granskningsutlåtande, detta har skett oavsiktligt av Trafikverket Region Ost.

Vi kan inte säga vad underhållet på just väg 896 kostar. Det finns ingen faktura på väg 896, utan i underhållskontraktet ingår sammanlagt 996,7 km väg fördelat på både grusvägar, landsvägar och motorvägar. I kontraktet ingår flera olika slags åtgärder, såsom exempelvis dikesrensning av någon väg och att vi sopar alla vägar som är belagda. Den summa vi kan få fram är kontraktssumman för området och få fram meter pris för drift och underhåll. Om vi tar kontraktssumman delat på antalet kilometer väg som ingår i driftområdet, så blir summan idag 26 kronor per meter och i det nya kontraktet som börjar gälla den 1:a september 2020 så kommer de kosta 42 kronor per meter.

Trafikverkets strävar efter att få ett rätt avgränsat vägnät och gör bedömningen att väg 896 inte längre behövs för allmän samfärdsel.

Slutsats

Trafikverket Region Ost sammanvägda bedömning är att väg 896 inte längre behövs för det allmänna.

Med vänlig hälsning
Annica Gyllhem